Känns som inläggen blir mer och mer meningslös,
precis som jag, totalt meningslös.
Det känns att hösten är på väg, man blir lätt deprimerad
och tänker för mycket
En sak jag tänkt på ganska mycket är också hur enormt
skönt det ska bli att flytta härifrån, så fort som möjligt ska
jag göra det.
Och Anna håller samma åsikt som jag.


min borttappade gamla vän, snart ses vi

Det fungerar bra när skolan inte har några datorer,
och det inte finns böcker om Jädraås.
Tur man har nära hem till en dator iallafall.
Snart ska jag dock till skolan igen, blir möte med
den nya franskaläraren för detta år.

Sen ska jag göra av med lite av min lön som
hamnade på kontot idag.
Efter det blir det till att sätta sig på bussen mot
Hofors för att tjäna lite mer.

 

Om exakt en vecka börjar det igen..
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta(!)

Snart kommer verkligheten igen. Inte långt kvar nu.
Ett år till. Hoppas det går snabbt.
Sen ett år till.
Tröttheten kanske smyger sig på, det gör den ofta
nu för tiden. Tröttare med åren som går, all tid som
försvinner.
Hinner knappt tänka.
Inte har det blivit mycket skrivande heller,
allt för mycket annat trevligt har hänt.
Sen har jag ju slitit ihop en hel del slantar också.
Det är jobbigt det där med tid.
Tid att inte hinna ses.
Tid att inte hinna saker man egentligen vill.
Varför är det så dåligt med tid?

Imorgon ska jag iallafall försöka hinna ifatt
och framkalla två engångskameror.
Resultatet blir antingen bra, eller mindre bra.
Minnet som bilderna representerar är iallafall
bra, en av alla bra saker med denna sommar.