när jag cyklade hem idag kände jag verkligen hur jag helt plötsligt började tappa lusten,
med skolan, med regnet, med allt stress och min sömnlöshet.
min dumma väska envisades med att fastna i sadeln hela tiden, också skar den in i min axel med hjälp av tyngden av alla böcker, däcken var tomma, mössan satt på sne, skorna var för stora och min irritation för att jag inte fattar någonting om kemin vi håller på med växte sekund för sekund.
Allt detta skit, resulterade sedan i ett raseriutbrott!!
jag stannade och slängde av min väska, sparkade på mammas odugliga cykel och skrek.
nu i efterhand så skäms jag faktist över att jag inte tyglade mitt humör.
Men det var endå ingen som såg mig, och det lättade lite innuti mig faktist.
jag tog mig hem iallafall, fixade något att äta, och lite energitillskott. Jag blev nog gladare.
eller kanske inte gladare, piggare låter bättre. det är nog så att tröttheten mest styr folks humör.
Sedan efteråt satte jag igång och pluggade.
Nu har jag kommit lite längre med uppsatsen iallafall, det är ju bra. Fast jag är långt i från klar.
Och det är så mycket annat som måste göras också.
Svenska grammatiken är nästan helt memorerad i huvudet, får försöka läsa lite innan jag somnar sen också. Jag kommer säkerligen somna som en stenbumbling bara jag lägger ned mitt huvud i sängen,
tur jag har sovmorgon imorgon, fast jag kan endå inte sova.
jag tror alltid att jag är superseg på mornarna, så jag går upp onödigt tidigt när vi har sovmorgon.
och sen sitter jag där, påklädd och klart. Mer än en halvtimme för tidigt!




snart ska jag träna, springa av mig lite. tacklas lite.
få tänka på nått annat än skolan.

nu får det bli helg. eller ännu bättre. jullov- ja tack!


/ tack och hej!
elinpastej