your hand in mine
mina fingrar är som russin. jag stod förlänge i duschen, förlåt. jag ville bara värma mig.
mina fingrar är iallafall inte längre blåa, inte läpparna heller. det har kommit en röd värmefärg.
snart blir jag säkert kall igen, snart börjar jag nog skaka igen. jag vet inte om det är av
kylan som faktist krupit in överallt, eller om det är av rädsla.
fast vad jag är rädd för vet jag inte, jag är nog mest rädd för mig själv. rädd för att drunka i alla mina tankar.
jag kan nästan inte skriva ner mina tankar, för dom är så många. om jag får ett papper blir det nerkluddat på en sekund. jag tänker mest på onödiga saker. eller.. som att jag tänker på dom så är dom kanske viktiga för mig? jag vet inte.. kylan förtvinar min hjärna så alla tankar blir som i en enda röra och det enda som kommer ut ur mig är dom där kalla skakningarna.
nu får det bli vinter, den fluffiga vita snön är så söt.
jag tycker om att mysa, speciellt med jonathan. igår myste jag med ida. hon är snäll.
massa filtar och massa ljus. fast det var nog mest våra munnar som höll oss varma.
jag drunknar i böcker, läxor och skolan. usch. jag önskar jag kunde drunkna i något annat.
något mer fritt.. något mer sött och snällt.
det är lördag idag.. och jag har pluggat, ska plugga, måste plugga.
måste måste måste.
tänk om det var så att man måste göra nått roligt istället.
att man måste vara med jonathan..
måste vara med vänner. måste vila, måste sova.
nej, det hinner jag knappt. jag hinner bara med det där måstet som någon dummis kommit på-
skolan.
imorgon måste jag plugga.
fast jag vill vara med jonathan.. jag ska det. JAG måste det känner jag.
annars blir jag helt dum.
helt borta.
och allmänt knäpp.
vi måste väl plugga tillsammans då vi då, för att vi vill ses. för att hinna.
jag älskar han.
så mycket så jag inte kan skriva det.
jag skulle inte orka skriva det.
jag orkar inte skriva så långt.
explosions in the sky, gör mig lagomt krämig och mjuk
gör så att jag orkar.
mitt ljus
/elin
mina fingrar är iallafall inte längre blåa, inte läpparna heller. det har kommit en röd värmefärg.
snart blir jag säkert kall igen, snart börjar jag nog skaka igen. jag vet inte om det är av
kylan som faktist krupit in överallt, eller om det är av rädsla.
fast vad jag är rädd för vet jag inte, jag är nog mest rädd för mig själv. rädd för att drunka i alla mina tankar.
jag kan nästan inte skriva ner mina tankar, för dom är så många. om jag får ett papper blir det nerkluddat på en sekund. jag tänker mest på onödiga saker. eller.. som att jag tänker på dom så är dom kanske viktiga för mig? jag vet inte.. kylan förtvinar min hjärna så alla tankar blir som i en enda röra och det enda som kommer ut ur mig är dom där kalla skakningarna.
nu får det bli vinter, den fluffiga vita snön är så söt.
jag tycker om att mysa, speciellt med jonathan. igår myste jag med ida. hon är snäll.
massa filtar och massa ljus. fast det var nog mest våra munnar som höll oss varma.
jag drunknar i böcker, läxor och skolan. usch. jag önskar jag kunde drunkna i något annat.
något mer fritt.. något mer sött och snällt.
det är lördag idag.. och jag har pluggat, ska plugga, måste plugga.
måste måste måste.
tänk om det var så att man måste göra nått roligt istället.
att man måste vara med jonathan..
måste vara med vänner. måste vila, måste sova.
nej, det hinner jag knappt. jag hinner bara med det där måstet som någon dummis kommit på-
skolan.
imorgon måste jag plugga.
fast jag vill vara med jonathan.. jag ska det. JAG måste det känner jag.
annars blir jag helt dum.
helt borta.
och allmänt knäpp.
vi måste väl plugga tillsammans då vi då, för att vi vill ses. för att hinna.
jag älskar han.
så mycket så jag inte kan skriva det.
jag skulle inte orka skriva det.
jag orkar inte skriva så långt.
explosions in the sky, gör mig lagomt krämig och mjuk
gör så att jag orkar.
mitt ljus/elin
Kommentarer
Trackback